Planeringspoker

Planeringspoker (Planning Poker) är en teknik för att uppskatta ett behovs beräknade värde – utan att ange tid, pengar eller annan valuta. Istället anges valutan poäng. Exempelvis:

Poängkort

Vid planeringspoker innehåller kortleken vanligtvis korten:

• 0
• ½
• 1
• 2
• 3
• 5
• 8
• 13
• 20
• 40
• 80
• 100

Ett tips är att undvika valörerna 40, 80 och 100 – i vart fall 80 och 100. Om de höga valörer behöver användas är det tecken på att behovet egentligen är fleralet behov.

Be då produktägaren och/eller produktledaren att bryta ut behoven i egna behov, för att därefter poängsätta varje enskilt behov.

Börja använda planeringspoker och få samsyn

När planeringspoker börjar användas i ett arbetslag är det vanligt, och inget konstigt, att deltagarna initialt inte har samsyn i vad ett (1) poäng representerar.

Representation i form av ett behovs omfattning, komplexitet, dignitet osv. Samsyn kring vad de olika poängen representerar är en del av processen med att börja använda planeringspoker. Vad gruppen anser att en 8:a är, är något deltagarna bygger upp tillsammans. En del av teamets struktur och kultur.

Exempel

Det är ungefär som när ett barn frågar:

– Hur lång är en kilometer?

Det är något barnet lär sig genom att uppleva en kilometer – vid flertalet tillfällen, om och om igen. Efter flertalet upplevelser av ”en kilometer” har barnet fått en uppfattning av hur lång en kilometer är.

Ytterligare kort

I en planeringspoker-kortlek finns ytterligare kort. De är:

• Frågetecken – används när man inte har något uppfattning.
• Kaffekopp – används när en deltagare anser att gruppen behöver en paus.

Genomförande

1. Produktägare och/eller produktledare redogör för behovet, i syfte att gruppen ska få bakgrund, insikt och förståelse för behovet – vad som ska åstadkommas och varför (den önskade effekten och nyttan).
2. Deltagarna i teamet ställer frågor till både produktägare/produktledare och till övriga teammedlemmar, bollar idéer sinsemellan och skapar sig en uppfattning av behovet.
   1. Vid punkt 2 (ovan) är det vanligt är att flertalet vägval/lösningar framkommer:
   2. Produktägaren/Produktledaren bestämmer sig för vilket vägval/lösning som här och nu ska ges en uppskattning av dess beräknade värde.
3. Om produktägaren/produktledaren önskar att samtliga framkomna vägar värdeberäknas behöver punkt fyra till sex genomföras för samtliga vägval.
4. Varje deltagare i teamet väljer ett kort ur kortleken, behåller det valda kortet i handen, lägger ner övriga kort på bordet. På given signal visar samtliga deltagare sitt valda kort.
5. Deltagare med högst respektive lägst poängkort motiverar varför kortet valdes och förklarar hur de har resonerat.
6. Alla deltagarna i gruppen itererar punkt tre – utifrån motivering/resonemang från punkt fem.
7. Det kort som flest av deltagarna valt är den värdeberäkning som anges på behovet.

Att olika poängkort väljs är positivt

Det är vanligt att deltagarna uppskattar behoven mycket olika. Det är positivt då det visar på att olika perspektiv, synsätt och lösningar finns. Det skapar bra underlag för diskussion i gruppen kring behovet. En mer rättvis och differentierad bild kring behovet framkommer.

I de flesta fall blir uppskattning av ett behovs beräknade värde mycket mer enade denna andra gång (punkt 6 ovan). Om ingen enad syn inträffar – upprepa processen ytterligare gånger. Men ha i åtanke:

• Det är inte nödvändigt att hela gruppen har samma siffra på korten, eftersom målet är en kvalificerad bedömning snarare än en exakt precision.

Fördelar med planeringspoker

• Varje deltagare tänker själv under tystnad. Detta minskar risken att påverka andra deltagare.
• Alla gruppdeltagare är delaktiga i ett behovs värdeberäkning. Deltagarna får djupare kunskaper genom att värdeberäkningen diskuteras öppet.
• Arbetssättet är iterativt eftersom värdeberäkningen upprepas vid behov.
• Värdeberäkningen baseras på gruppens konsensus i stället för en individs åsikter.